I löv being en sommarvikarie

Jag har haft två riktigt fina samtal idag. Eller alltså, jag har haft tretusen samtal idag, men bara två som var riktigt minnesvärda.

Kommunnisse: Ja det var Peter Blablablasson.
Sommarvikarie (med myndig röst): Ja hej, Fanny Lundstedt på Smalandsposten här.
Kommunnisse (fnissar hysteriskt): Ha ha! Är du en av sommarvikarierna?
Sommarvikarie: Jo. Vaddå?
Kommunnisse (fortsätter fnissa): Nä alltså det brukar ju vara lite nya så här under sommaren.
Sommarvikarie: Jo så är det.

Jag vet fortfarande inte vad som var kul. Jag körde ju min myndiga röst!

Senare, på min mobiltelefon från privat nummer.
Jag: Fanny Lundstedt
Bitter bilist (med väldigt upprörd röst): Ja hej jag vill prata med dig om artikeln du skrev om bilskrotning igår. Har du satt dig in i det ämnet? För det stämmer ju inte att man får samma ersättning som innan, man får ingen alls förstår du.
Jag: Oj oj. Då får jag se till att skriva en rättelse på det.
Bitter bilist: Så du erkänner att du skrev fel?!
Jag: Ja.

Fan. Det var en liiiten notis. 500 tecken för guds skull. Och så fick jag ändå in ett faktafel. Och i dagens tidning var det samma bildtext på två bilder i ett jobb av fröken Sommarvikare.

Annars går det skitbra.

Tvångsinlägg

Jag har stannat kvar frivilligt i en och en halv timme och försökt få ihop en jävla artikel. Jag är sämst på att få ihop jävla artiklar. Fortsätter imorgon och hoppas på bättre lycka då.

Och det är exakt så här jag inte vill att min blogg ska bli. En redogörelse över dagen. "jag har haft det riktigt kul idag, först var jag på Försäkringskassan och sen hos polisen och sen hos åklagaren och sen hos länsrätten".

Frågan är om det kanske är bättre än inget inlägg alls.

NEJ! Så kan det inte gå till. Jag måste ta en rolig bild eller nåt.

Åh. Vad roligt. Jätteroligt.

Förlåt

Fan i helvetet, jag har inte längre tid att viga mitt liv åt bloggen. Jag är seriös reporter nu. Andra dagen. Igår följde jag en rättegång mellan 09 och 15.

Då kändes det ju som att sitta och kosta pengar helt utan ansträngning. Det var ju as-spännande. Åklagaren var precis sådär störig som åklagare ska vara. "Men det här med hjälm alltså...VARFÖR använde du inte HJÄLM?" Till en 16-åring. Gud vad pinsamt.

Frukttävlingen fortsätter dock, jag letar ständigt efter konstigheter. Och ibland har jag ju tid att skriva utan att få betalt för det. Som nu.

Saknar Stockholm och har fortfarande inte hyrt ut min lägenhet. Kom igen nu folk. Ge mig en hyresgäst.

Är tak över huvudet något för dig?

Känner du någon som vill hyra min lägenhet mellan igår och 20 augusti? Lemme know. Den är fräsch, central och i 3900-kronorsklassen.

Det är 3900 kronor som jag inte vill betala för att inte bo i den.

Sommartävlingen: konstigt i frukt- och grönsaksväg. Del 1.

En väldigt rak, frysskadad banan blir....
















.... en ond, flygande figur med röda skor.

Guide: så här sargar du effektivt dina fötter

1. Du köper nya skor. De dödar lilltårna.
2. Du byter till ett par gamla skor för att avlasta dina stackars sargade lilltår.
3. Väl i de gamla skorna försöker du att balansera bort tyngdpunkten från lilltårna, eftersom de gör ont även i de gamla skorna.
4. Du balanserar så mycket att dina hälar fläks upp.
5. Nu har du blödande sår både från lilltårna och hälarna.
6. Du byter till flip flops. Du får ont över hela fotsulorna, eftersom flip flopsen är så tunna. Du får även sår mellan stor- och pektån.
7. Du går barfota. Du trampar på bajs. Med glassplitter i.

Voila!

(Jag har bara kommit till steg fem. Steg sex och sju är dock de absolut mest troliga följderna.)

Tack för samarbetet Fanny

Jag har kanske drabbats av PRS. Post radiorest syndrome. Allt känns tomt. Men jag har mycket att stå i så jag ignorerar den bara, min PRS. På söndag lämnar jag storstaden för V-town. Det ska faktiskt bli kul.

Fast tvärtom.

Min syster ringde. Hon är på Hultsfred. Gratis. Volonterar några timmar, klipper lite biljetter, stämplar lite och så, och så får hon hänga gratis resten av tiden. Just nu är jag avundsjuk på att hon ska se Zelmani och Laleh.

50 cent har jag redan sett en gång, och det var i ärlighetens namn helt värdelöst. Vi älskade 50 cent. Vi åkte bil upp till Stockholm. Vi var laddade. Och så ger han oss 50 minuter med värdelöst ljud och halvhjärtad insats. Men vi fick många magrutor för pengarna.

Några som ringde in till Christer i P3 satt och hängde i sitt tält. De hade döpt det till 5o tent.

"Det gäller att samarbeta med sig själv", sa Molly, eller Freaky Moe, som är hennes festival-alterego.

Så sant.

Tack till alla

Det här blir det sista klippet. Jag har suttit i tre dagar i radiosalen och jag känner att det är dags att komma ut bland folk igen. Det sista klippet är en hyllning till vår klass. Det är 2 minuter och 30 sekunder långt, och ni vill lyssna igenom hela, tro mig.

Tack för mig. Det har varit ett sant nöje.



Ja alltså nu fortsätter jag blogga som vanligt. Alla klipp kan ni hitta till höger under "Skoj med en radio". Jag kommer att kategorisera ytterligare när jag får kraft till det.

Det är fint att mina vänner ser efter mig

Det må verka som att jag hade koll. Men egentligen är det ett mirakel att allt jag spelade in faktiskt spelades in. Ett mirakel!

Untz untz

Jag har tidigare berättat att Anna-Lena var den sista jag fick med på mitt band. Och att det tog slut precis i början av intervjun. Det hade kunnat bli ett riktigt intressant samtal, det märker man. Både jag och Anna-Lena var skärpta. Såhär lät det i alla fall.

Tema: kärlek

Varsågoda att ta del av en diskussion på hög nivå. Vi har en Camilla, en Fanny och en fakir. Och den ständiga frågan: vem har du legat med i klassen?

"En applåd för Micael Sternklint!"

Det finns vissa människor som jag och Emmeli tycker om lite mer än er andra. En av dem är Micael Sternklint. Lyssna här på Emmelis hyllning. Det är nästan lite otäckt, vår beundran. Fanatiskt.

Terry gillar Horace

Som sagt, vi satt på tåget. Jag var full. Såhär fortsatte intervjun.

Jag fick nog

Vi satt på tunnelbanan. Jag intervjuade Terry. Bakom oss satt några tjejer. Jag var full. De pratade högt. Egentligen är jag snäll.

Tema: Fakiren

Jag försökte göra en seriös intervju med Peter.

Tema: Emmeli

Här har ni, era jävlar. The very fucking best of Emmeli L. Ni vågar inte missa det. Egentligen skulle jag ha lagt upp varje enskilt klipp, skrivit nåt roligt om varje och verkligen gjort min intervju med fantastiska Emmeli rättvisa. Men jag orkar tyvärr inte. Jag och min radiorest har hängt hela dagen. We are so in love.

Jag är full av liv!

Emmeli och Texas. Jag säger då det. Här finns en massa folk och de dansar coh pratar högt. Någon jävel har satt på Här kommer alla känslorna på en och samma gång och den personen borde avlida. Men jag har inte hjärta. Han eller hon vill kanske väl. Det är nog aron eftersom han är från halmstad. men ändå. det är fan inte okej. men jag ska bar säga en sak: det är en jävla livsfara att ha en blogg när man är full som jah. När man är gift! det sa emmeli till mig att skriva nu ovh´det gjorde jag eftesom jag lyder hennes minsta ögonkast. Jaja, livet är fint och jag mår som den prinsessa jag faktiskt är. alla sjungher allsång här. ni borde vara här. låt just nu: ih merde!


MERDE!!! MOn amour.

Rappoert från vinien

Ja alltså det här blir mitt andra fylleinlägg. det ska bli en fin trADition tycker jag. häre är jag och emmeli och texas( som kör en ny fotomin)












Vi fick titta i tjärnans portfolio. han är i sanning en stjärna. värstA MOdellen calvin clein och grejer. så här försöker jag köra min bästa modellmin. stjärnan ser förstås ut som den toppmodell han en gång var men nu äår för gammal för att vara.

Folk som är här: stjärnan, emmeli, jag, texas, aron, linus, lousia, kompis till hennen, daun, teresa. mm. Nä inte mm, det var allt. menvi har väldigt trevligt.

FY FAN VAD JAG HATAR ER.

puss
Fanny

Tack så länge

Jag har inte ens lagt upp hälften, det kommer mera, det lovar jag er. Men nu orkar jag inte mer. Jag har inte ätit sedan klockan nio. Och klockan är 16:50, vad min blogg än säger. Kan inte någon hjälpa mig att ställa in tiden rätt, den visar alltid två timmar för tidigt. Och ja, jag har tiden inställd på +1 från London, allt är rätt.

Jaja, mer klipp imorgon!

Tema: kärlek

Linus undrade hur ryktet om att han skulle ha legat med minst två i klassen uppstod. Så här gick det till. Märk hur jag blixtsnabbt byter spår.

Tema: kärlek

Erik berättar om vem han skulle välja att ligga med av killarna i klassen och varför.



Citat till eftervärlden:
"Jag såg honom i motljus"

Fakir intervjuar mig

Först: konsten att avbryta på ett subtilt sätt och att istället ställa de riktigt viktiga frågorna.



Intervjun fortsätter, här pratar jag om upplevelsen Fanny Lundstedt. Och vad ni än gör, missa inte Tommys inlägg i debatten.



Vi har redan kunnat konstatera att Tommy är packad. Men hur full tror ni att Fakir var? Här får ni svaret, med motivering.



Diskussionen fortsätter här.



Citat till eftervärlden:
"Jag har alltid ett svar, hur full jag än är"
"Jag tycker att du är rolig, spirituell, charmig, intelligens"
"Vi måste dokumentera kramen. Nej, det hördes inte"
"Är det nånting jag alltid velat vara, så är det en ometveten sidspark"

Tema: Tommy

Citat till eftervärlden:
Väldigt oklart.

Tema Aron. Mark skulle vara stolt.

Här kan ni lyssna på hur Aron dissar klassen och sedan tar tillbaka det. Och på hur Linus gör bort sig.



Citat till eftervärlden:
"Alla i klassen är ett gäng jävla losers"

Aron om fem år

Citat till eftervärlden:
"Jag förväntar mig att jag kommer att inse det. Redan nu."

Tema: Aron

Citat till eftervärlden:
"Jag tycker att det är hemskt att prata med vem som helst"

Intervjun med Sven-Bertil gick jättebra.

Jag vet inte vad det var, kanske var det hans korvätande. Men jag var liksom inte på topp när jag intervjuade Sven-Bertil. Här har ni ett litet klipp, och notera att allt jag säger är dumt. Frågan var: "Vad är det viktigaste du lärt dig på jmk?"



Dumt 1: "Har du upplevt det själv?" Eh. Ja. Och jag dog, så därför gör jag aldrig om det.
Dumt 2: "Och det var bara för hans skull?"

Tema: Tommy

Tommy chockade hela klassen med sin röda nacke. Men varför var den så röd? Här kommer svaret. Varsågoda: "Tommys bränna"

Tema: kärlek

Fakiren intervjuade mig ganska länge. Jag har många fina klipp från den intervjun. Detta är en av de intressanta diskussionerna vi hade, nämligen vilka tjejer i klassen jag skulle kunna tänka mig att ligga med. Samtalet ägde rum ganska sent på kvällen, utanför sunkhaket som jag inte kan stava till.

Ironi är lätt. Fast tvärtom.

Jag trodde att jag tillhörde den ironiska generationen. Varsågoda: Sven-Bertil och jag i "Ironi är svårt"



Citat till eftervärlden:
"Jag var lite ironisk nu. Jag menar tvärtom".
"Ironi är svårt. I text. Framför allt. Men även när man bara pratar såhär."

Varsågoda: första klippet

Jag har lyssnat på det här klippet säkert tjugofem gånger. Och jag har skrattar varenda gång. Därför får det bli det första jag lägger upp. Om jag lyckas. Det gör jag säkert inte, eftersom jag och tekniken har en beef sedan länge. Men vaschegoda: "Linus specialitet"



Citat till eftervärlden:
"Jag vet inte vad den är, men jag känner att den är MIN"

Leta inte efter mig. Jag är lycklig.

Jag och min radiorest har börjat leva i symbios. Upplever en samhörighet jag aldrig någonsin upplevt förut. Jag tror att jag stannar ett tag. Vill inte lämna honom. Han behöver mig.



















Min skatt. Bara min...mmmm

Kom och köp!

Foto: Magnus Lundstedt

Radiorestar

Medan ni andra lyckliga ligger på filtar i parker sitter jag alldeles ensam i radiosalen. Det känns väldigt esoteriskt, som A.G troligen skulle ha sagt.

Har nu lyckats tanka över hela materialet från klassfest nummer 1 och sitter och stirrar med tom blick på skärmen framför mig.

Vad ska jag göra med det?

Delar av mig vill lägga upp hela skiten här. Men vi snackar två och en halv timme med ganska packade människor.

Delar av mig vill klippa ihop godbitar, mixtra, lägga på musik, göra bildspel (å, bildspel! Vilken bra idé!). Men vi snackar 65 timmar av slit i radiosal när det är fint väder ute.

Jaja. Först och främst måste jag få ihop ett relativt seriöst rep om vad ni har lärt er under er tid här på jmk. Jag vet i alla fall vad jag inte lärt mig.

Ja, alltså att göra saker i tid. Och att göra saker snabbt. Och bra.


Jag sa ju det: Blicken är tom.

Stuuuunder av stillhet, ett ögonblick av ro ibland

Jag tänkte bara säga att jag är äckligt nöjd och ja, lycklig just nu.

Jag är inte kär, jag är inte rik, jag liknar en kokt jumbokräfta (på flera sätt) och mina fötter är inte speciellt attraktiva.

(Ni som kan dramaturgi har redan listat ut vad jag kommer skriva nu)

Men jag mår bra just nu. Kanske för att jag är så simpel att jag blir lycklig av att det fläktar in lite sommarkvällsluft in genom min öppna balkongdörr. Men jag hoppas att det inte är så. Jag kan knappt fatta att jag skrev sommarkvällsluft. Jag tar tillbaka det.

Nu ska jag sova och imorgon lovar jag att vara tillbaka med mitt gamla bittra jag, och kanske med lite radioskoj.

Puss.

Går- och dagen i bilder

Det är ett jävla hårt liv jag lever. Utgång vareviga dag. Kom nyss hem till min vän Josefin för fortsatt alkoholkonsumtion och möttes av grannosämja när den är som allra bäst. Vi tror att det är grannen under henne, som hon döpt till Raj Raj (på grund av hans förkärlek för den konsumtion som jag nu alltså ägnar mig åt), som ligger bakom.



Min pappa fick för sig att springa Marathon. För att kunna säga att han sprungit Marathon. Han har inte tränat så mycket utan "vilat sig i form". Jag tänkte att han kanske skulle klara av ett varv, åtminstone, men den jäveln gick i mål. Efter fem timmar och en kvart. Mäktigt är ordet. Respekt, pappa.



Och igår kompfestade klassen i Tanto och på Chinateatern. Det var förstås väldigt festligt.
"Jag har aldrig sett Texas så lycklig", sa Bino.


Julia, Monica från h04-40 och Fakiren.


Emmeli och undertecknad.


Det här var ganska tidigt på kvällen och därför ser Stjärnan rätt nykter ut.

Biffig biceps

Här är två festliga bilder från igår, tagna av Emmeli Lundberg, i väntan på att hon ska lägga upp samtliga 3908 bilder. Missa inte fredagens kompfest i Tanto.




Här ser ni del två i "Men hur fan ser din arm ut"-följetongen. Ganska ojämn storleksfördelning mellan över- och underarm.

Jag sitter på en skatt

God morgon kära klass. Jag vet inte hur jag ska säga det här. Men jag har två och en halv timme inspelning med er. Det började ganska seriöst med Sven-Bertil och Daun. Men sen blir alla fullare och fullare. Det slutar med en skrikintervju med Aron i tunnelbanan där han ber oss alla att "fuck off".

Eller nej, det slutar med att Anna-Lena "untz untz untz" Andersson säger sitt namn och personnummer. Sen tog inspelningstiden slut.

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera denna jmk-skatt, detta arv till eftervärlden. Jag har inte lyssnat igenom det än, jag vet knappt om jag vågar.

Men det lutar åt att var och en får en alldeles egen ljudfil här på bloggen. Det kommer dock att dröja lite, så jag kanske publicerar några guldkorn i skriven text här redan idag.

Hade gärna bidragit med bilder också, men jag litade på Emmeli och Camilla. Tror inte att de gör oss besvikna.

Här kommer en i alla fall, från Dellerts tal. Alla verkar gilla det.



















Utom Jörgen.

"Vi trodde aldrig att ni skulle klara det. Grattis."

09.00 blir jag väckt av mor. Hon ger mig i uppdrag att skriva en liten vers till deras silverbröllopsannons. Jag får några timmar på mig.

"Det kan vara sentimentalt, det kan vara roligt. Bara det inte är avskyvärt" säger hon.

Jag som har avskyvärt som ledord.

"Tjugofem år som äkta makar
tänk på allt som ni försakar"

Inte?

Jag skrev ihop två avskyovärda alternativ sen, men de får jag publicera lite senare, så att ingen snor dem. De knäckte, alltså.

Vem skrattar nu? Va? Va?!

Jag bryr mig minsann inte om era fettbomber. Nu har jag varit på Ica.


















Mmm. Rullar med punsch i.

Hurra hurra

Fick mms från Växjö: Mollys födelsedagsbakelser - eller -bomber.

De ser ju helt vidrigt fettiga ut. Jag blev förstås genast tvungen att publicera dem.

















Congratz Molz.

Nu drar jag till Ica och köper socker och fett, som jag ska äta i min ensamhet. Hoppas att ni får det jävligt trevligt hela familjen, utan mig. Det hoppas jag verkligen.

Är detta på riktigt?

Och i så fall...HAHAHAHAHAHAHHAHAHAHA!

Det är i stunder som dessa som jag älskar min självironi. Jag ska vårda dem ömt, för resten av mitt patetiska liv.

Jag tappade en vindruva på golvet för några månader sen...

...och nu har jag äntligen plockat upp den.

Den är inte längre en vindruva. Genom något slags mirakel har den förvandlats till ett...ett... Ett russin!

Vet folk om att man kan göra russin av vindruvor, undrar jag nu. Det är ju värsta affärsidén.

Det ligger en gammal ostmacka under min matta också. Jag tänkte städa upp den idag, men nu tror jag att den får ligga ett tag till.


















Ska den ätas?

Mitt skulle heta FLAB

Jag städar, läser bloggar, lyssnar på P3 Street, dricker c-vitamin med järn och en massa andra saker som gör att jag inte kan ta tag i alla mina tusen restuppgifter.

I Pang prego pratade de om dåliga namn på företag, till exempel:

• Timbro kött och svets
• Salong Hudfliken
• Scrotum
• Kuka (Tyskt)
• Skepp o hoj (Företag som blåste en lyssnare på en bil. Varje gång han ringde sa de "Det ska mycket till nu för att du inte ska få din bil)
• Porr (Största byggföretaget i Österrike)
• Bollnäs ost, vilt och cykel

..och så det absolut bästa/sämsta:

• Kenneth Edstrand bygg AB, som förkortas....*trumvirvel*....Kebab.

Till skillnad från dagens köttprodukter

Från gårdagens Metro, min framtida arbetsplats.

Alla har en psykotisk vän

Gratis är bäst.

Igår filtade jag och Jörgen på Re:Publik. Eftersom Jörgen är lite mer ordentlig än jag (tack vare en bok som han läser, den handlar om hur man får saker gjorda. Jag ska haffa den när han är klar med den) så har han redan hunnit skriva om gårdagens upplevelse. Dessutom mycket bättre än vad jag hade tänkt göra.

Så läs hans blogg istället, för all del. Men bildbevisen har du bara här. Fast med värdelös bild- och fotografkvalitet.


Det omtalade bandet Le Muhr, här framförandes låten "Alla har en psykotisk vän"











Det var varm och soligt. Vi åt en mozzarellamacka, som kanske var den äckligaste mozzarellamacka vi någonsin ätit. Eller nej, den var inte äcklig, den var bara smaklös. Märkligt smaklös. Den var alltså helt fri från smak.




Här är den








Efter den fantastiska fotbollsmatchen åkte jag tillbaka och dansade till just då "sjuuuuukt braaa!" Moder jords massiva. (Jag vet, bilden är av toppkvalitet)

Rapport från Rosénien

Såhär glad och tillfreds blir Fanny efter några glas rosé. Lägg märke till den något dimmiga blicken.

Saker jag är nöjd med just nu:

• Mitt liv
• Livet
• Människor
• Folk i allmänhet
• Vänskap
• The voice 105.9: "you can stand under my umbrella ella ella yeah yeah yeah" osv.

UMBRELLA! Fan vilken jävla komplett låt. Ella ella ella!

(Förlåt mamma)

Dessa människor sitter i riksdagen och BESTÄMMER

Satte lunchpastan i halsen när jag öppnade DN idag. Har ni läst debattartikeln? Någon? Plötsligt ville jag bara krypa ner under täcket och sova.

"Vi anser att förslaget strider mot det biologiska faktum att äktenskapet i grunden är en institution som syftar till reproduktion."

"...om man utgår från vad FN:s barnkonvention preciserar som ”barnets” bästa finns det inget rimligt alternativ till att äktenskapet är förbeållet en man och en kvinna."

"Samkönade äktenskap kan aldrig garantera barnens intressen och rättigheter"

Jo, det är sant, så skriver de. Thorbjörn Fälldin, Alf Svensson och en massa andra riksdagsledamöter. Folkvalda! De som bestämmer.

"Barnens intressen och rättigheter"?

Jag chockrasar så jävla mycket.

Expressen chockar på riktigt

Då är det officiellt. Kändishysterin har nu nått sin kulmen och slagit över på andra sidan.