Dagens besök i verkligheten

Idag var jag på Svensk Kassaservice.

Jag har lärt mig följande:

1. Det tar exakt tre veckor att hitta dit. (Det beror visserligen på
a) min oförmåga att ta tag i saker, b) Svensk Kassaservice oförmåga att ha ett kontor som man kan gå förbi när man är ute och driver på stan.)

2. Det är ingen kö på Svensk Kassaservice på Centralstationen en tisdag klockan 16-ish. Total chock.
"209. 209? Men...det står ju 209 på skylten nu? Betyder det att...är...är det MIN tur??"

3. Det kostade 35 kronor att lösa ut pengarna. Det var ca 11 procent av checkens värde. Efter bittra snålhetspersonifierares arga insändare trodde jag att det skulle kosta minst det dubbla.

Fanny: Vad kostar det?
Kassörska: Det blir 35 för den här.
Fanny, JÄTTEglatt: Oj! Det var ju inte alls farligt! TACK så mycket!
(Varpå kassörska återfår tron på männskan)

Vad jag däremot inte lärt mig är:

1. Varför man skickar checkar (ja, eller vad fan det heter) till sina kunder när de betalat för mycket. Varför inte sätta in pengarna på mitt bankkonto? Mitt konto skulle må så himla bra av en insättning.

2. Varför kontanter tar slut i en så mycket snabbare hastighet än digitala pengar. (Ja, jag lämnade byggnaden med tom plånbok.)

Samt, note to self:

1. Ta aldrig ut kontanter i en bankomat bara för att. Behåll allt på ditt kort.

2. Gå aldrig in i en färdigmatsprofilerad ica-butik i hungrigt tillstånd.

3. Bli aldrig en sur, snål tant.